Vilken otroligt stickig natt detta verkar bli :)
Jag hann gå och lägga mig tillräckligt länge för att bli riktigt uttråkad, så jag klev upp igen och fortsatte sticka och sticksurfa.
Jag tror att jag har något slags fyllaårskris nu såhär en vecka i efterskott, jag är gråtigare än vanligt och krisar mera än vanligt kring min eviga fråga om hur man/jag ska leva. Det hela känns lite pubertalt. Men då är det väl sådan jag är?
("jag har famlat efter en utväg
och andra utopier, men jag kommer aldrig längre än till korta"
- mariak. anno 2007)
Jag vill skriva dikt igen och bo i hela kroppen igen och våga dansa igen och inte skämmas över min skämmiga stig-helmertofs i frisyren. Det är inte så konstigt att mina hem blir stökiga, när jag bara behöver vända ryggen till i en sekund för att tappa bort mig själv.
Tur att man har stickningen i alla fall, det finns utrymme för kravlöshet mellan dom aviga och räta. Jaja, lite mera te och sticksurf nu. Och så något annat imorgon.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar