Viktiga Frågor

Hon vet inte hur man behärskar sig.

Jag känner att jag kommit en bit ifrån domdär galna drömmarna om vad livet kunde och borde vara. Man kan leva som om man vore värd det och man kan vara glad.
Man kan slå sig sönder och samman och bitvis ha riktigt roligt. Och målet med livet är inte att bli ett vackert lik. Och man borde ju mest av allt vilja likna sig själv, inte någon annan.

Ibland träffar man folk som går med hjärtat utanpå kroppen och som inte ryggar undan när det blir dags att prata om det som är svårt. Ibland lyckas jag med det själv och det finns ingen känsla som den av gemenskap när man delar sina rädslor och skuggor och brister och glädjor. Dom stora glädjorna kan vara lika svåra att röra vid som dom stora sorgsnorna. När man inte är behärskad är man sårbar och när man är sårbar är man närvarande på ett helt annat sätt. Det gäller ju bara att våga. Jag känner väl lite att jag har tappat en bit av det våget. Ska försöka plocka upp det igen.