Mellan ett och annat

Tiden just nu är väntan. Om 19 dagar kommer jag att flytta tillbaka till en stad jag trodde att jag aldrig mera skulle bo i. Jag har 19 dagar av tid att fylla med en massa fix jag inte trodde att jag skulle behöva tänka på på flera år ännu. Jag har 19 dagar av tid att spendera med mitt Älsk innan det dröjer länge länge innan vi kan ses igen.
Och det är som jag tidigare sagt oro och förväntan och glädje och en massa ledset inuti det kramdjur som jag är.

Är klar med "I varje trumslag jordens puls" (Mikael Kurkiala) och känner mig lite ny i min förståelse av mig själv och min plats i världen. Boken handlar om rädslan för djupgående skillnader i dagens samhälle, lite om hur fult det var att tala om "hedersmord" när Fadime precis hade blvit ihjälskjuten. Som jag förstår honom, kanske utgående från min egen syn på saken, så menar han att man borde kunna växla mellan att kunna se kulturella skillnader där dom finns och att se dem vi har omkring oss som människor i första hand, med samma känslor och rädslor som vi själva. Han skriver också om hur identiteten i växande grad blir något som man köper, inte något som kommer av att man hittar sig själv i sig själv. En annan sak han skrev om var hur svårt det är i nutiden att se några alternativ till den värld vi har idag. Det lär vara en del av det postmoderna tillståndet. Jag tyckte att det var en himla bra bok.

Åh livet! Jag vet inte riktigt vad man ska säga. Man ska väl sticka lite Candle Flame, låta tankarna vila. Det kommer bli en gigantisk sjal :)